Reslövs kyrka

Vid kristendomens införande på 900 - 1000-talet byggdes i städer och på landsbygden kyrkor av trä. Den första träkyrkan i Reslöv uppfördes på 900-talet.

På den tiden var Saxån så stor att man kunde färdas på den med båt. I Trollenäs och i Reslöv fanns hamnar. Reslövs hamn låg där nuvarande prästgårdens mark ligger. Kyrkan blev samlingsplats för befolkningen i bygden.

Nya kyrkan, som byggdes i slutet av 1000-talet eller på 1100-talet, är byggd i romansk stil av huggen sandsten. Långhuset hade ingång på norrsidan för kvinnor och på södersidan för män. Alla mått i kyrkobyggnaden är delbara med tre.


På 1200-talet byggdes valv i tornet och på 1300 -1400-talet valv i kor och långhus. På triumfbågen över valvet finns romanska kalkmålningar från mitten av 1100-talet. Tornet, som från början var ett försvars- och förvaringsutrymme utan ingång, färdigställdes i början av 1400-talet.

Kyrkan utvidgades med två korsarmar. Den norra år 1799 och den södra 1821. Kyrkan fick härmed sin nuvarande utformning. Under Gustav Horns krigståg 1645 i Skåne stals en stor klocka från kyrktornet och fördes till Markaryd i Småland. Den nuvarande lilla klockan är gjuten 1768 och den stora 1910.


Den första orgeln byggdes 1859 av S Fogelberg. Den ersattes 1909 av en Åkerman-orgel. Nuvarande orgel från år 1965 byggdes av Troels Krohn. Medeltida kalkmålningar som förekommit i två lager, doldes av putsen. Vid en restaurering 1904 upptäcktes dessa målningar, vilka dock befanns vara i mycket dåligt skick.


Dopfunten, som är från 1100-talet, tillverkades i grå sandsten av Mårten Stenmästare. Dopfatet är ett holländskt mässingsarbete från år 1621.


Dopljusstakarna från 1968 tillverkades av Helsingborgsarkitekten Widmark och skänktes av kyrkliga syföreningen.


Predikstolen, som är rikt smyckad med relifer, är gjord av Statius Otto, Lübeck och skänktes 1630 av Tage Ottosen Thott, som då var ägare till Trolleholm- Trollenäs. Han skänkte också en altartavla 1636. Den ersattes 1749 med en altaruppsats av Johan Ullberg, som samtidigt gjorde en dopfuntsbaldakin. Nuvarande altartavla är från 1934 och målad av Helsingborgs konstnären Hugo Gehlin.


I Reslövs kyrkas vapenhus finns tre tavlor uppsatta med namnen på kyrkoherdar i Reslövs och Östra Karaby församling sedan 1600-talet.



Vad kyrkoböckerna berättar - ett litet urval

Genom noggrant förda kyrkböcker vet man idag mycket om socknens invånare och dess öden. Deras uppgifter är varierande.


Det berättas om dop, begravningar och om fattigvården. Om Storpesten, som härjade i Reslövs församling år 1710. Sjukdomar, dysenteri, fläckfeber under 1700-talet samt kopporna i slutet av 1700-talet. Man tog upp kollekt i kyrkan till sjukvaktare och medikamenter.


Vidare finns uppgifter om församlingens soldater som stupade under det stora Nordiska kriget år 1700. Men även mindre dramatiska händelser finns att läsa om; t ex lägermålsböter (böter för samlag utom äktenskapet), bråk, olyckor, skenande hästar, tiggarkärringar samt kloka gubbar och gummor, som hade en viktig uppgift att fylla i denna läkarbristens tid.


Dokumenten förvaras numera i Lund, fr.o.m. den tid då Skåne blev svenskt. Vill man gå längre tillbaka i tiden får man resa över sundet till Köpenhamn.


På historiska muséet i Lund förvaras ett triumfkrucifix och rökelsekar från 1400-talet, som tillhör Reslövs kyrka.

Östra Karaby kyrka

Östra Karaby kyrka, som till vidd såväl som folkmängd är Onsjö Härads minsta tillhör numera Eslövs kommun.


Höjden, på vilken kyrkan är belägen, Karabybacke 91,47 m ö h, är en vitsandsås - en jordart som i Skåne ofta bildar större eller mindre kullar. Höjden erbjuder en fin utsikt, en av Skånes vackraste. Vid klart väder kan man se 45 kyrkor. Kyrkan är försedd med trappgavlar och är en vitputsad gråstenskyrka, som har ersatt den första träkyrkan som till sin äldsta del är mycket gammal, uppförd i romersk stil, i små dimensioner.


Kyrkan är byggd i slutet av 1000-talet eller i början av 1100-talet. Den västra delen är tillbyggd omkring 1840. År 1917 genomgick kyrkan en omfattande restaurering.


Kyrkrummet har en längd på 17 m, koret inräknat, en bredd på 8 m, höjd 5,5 m och den rymmer 99 personer.


År 1904 belades yttertaket med "bästa engelska skiffer" av fabrikör C J Hansson. Kostnaden 1 400,00 kr. Samma år belades golvet i gångarna med gul T-sten och koret med gula mönsterplattor.


I slutet av 1800-talet insattes nuvarande fönsterbågar. Kyrkan har haft ett vapenhus. När det revs vet man inte. Det nuvarande byggdes 1917.


På norra väggen mellan kor och långhus finns ett avtryck av en stor hand. Det finns en del historier om denna hand som enligt sägnen inte går att tvätta bort eller måla över. Predikstolen är av trä, enkel och målad med oljefärg. Kyrkan äger ett, tyvärr, skadat triumfkrucifix av ek. Detta torde härstamma från 1400-talets slut och bär en meterhög Kristusbild utan armar och kors.


En gammal kollektlåda bär följande inskrift: "Anno 1713 byggdes huset, anno 1721 gjordes stolarna, anno 1728 byggdes vapenhuset.


På en kollekthåv står dessa ord: "Given 1833 av I V Holm. "Någon gång under 1870-talet fanns i kyrkan en fjäderorgel som senare ersattes av ett orgelharmonium. År 1926 inköptes en begagnad piporgel (byggd 1864) som renoverades och användes tills nuvarande orgel inköptes 1967.


En ugn installerades så sent som 1890. Elektrisk uppvärmning i kyrkan tillkom 1949. För donationsmedel inköptes 1925 en ljuskrona, som invigdes den 25 november av pastor Allan Tomasson. Denna ljuskrona är 125 cm hög, har en vidd av 115 cm, och rymmer 30 ljus. På ena sidan står ingraverat: "Till Östra Karaby Kyrka Advent söndagen 1925" och på den andra: "Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med Eder. "


Östra Karaby hade tidigt eget sockenvapen och sockensigill. Vapnet var en yxa, vilket kanske syftar på befolkningens krigiska lynne på den tiden.


Nordost om kyrkan står en klockstapel av ek. Kyrkan är en av Skånes få medeltidstempel med klockstapel. Den är från tidigt 1700-tal (1713) och är Skånes vackrast belägna med den vidaste utsikt över Lunda- och Landskronaslätterna. Den har endast en klocka. Östra Karaby klockstapel är den för närvarande enda säkert daterade i Skåne, byggd av timmerman Måns Larsson, Lund. Den restaurerades år 1961.


Redan på 500-talet började kyrklockor att användas i kristenheten men inte allmänt förrän på 1200-talet. Dessa klockor bär i regel inskrifter av mycket stort intresse, som t ex "Levande kallar jag, döda jag sörjer, blixten jag bräcker. " Tegnér kallar klockans kläpp dess tunga, tonen dess stämma.


Den nuvarande klockan är av malm, där ena sidan bär inskriften "Ifrån solens uppgång allt intill nedergången var Herrens namn lovat", samt på andra sidan "Ära vare Gud i höjden". År 1763 blev Östra Karaby klocka omgjuten. Då var kyrkoherde häradsprästen Sven Fundahn präst i församlingen. Kyrkklockan innehåller även andra figurer och är gjuten av Andreas Wetterholtz.