Vid kristendomens införande på 900 - 1000-talet byggdes i städer och på landsbygden kyrkor av trä. Den första träkyrkan i Reslöv uppfördes på 900-talet. På den tiden var Saxån så stor att man kunde färdas på den med båt. I Trollenäs och i Reslöv fanns hamnar. Reslövs hamn låg där nuvarande prästgårdens mark ligger. Kyrkan blev samlingsplats för befolkningen i bygden. Nya kyrkan, som byggdes i slutet av 1000-talet eller på 1100-talet, är byggd i romansk stil av huggen sandsten. Långhuset hade ingång på norrsidan för kvinnor och på södersidan för män. Alla mått i kyrkobyggnaden är delbara med tre.
		På 1200-talet byggdes valv i tornet och på 1300 -1400-talet valv i kor och långhus. På triumfbågen över valvet finns romanska kalkmålningar från mitten av 1100-talet. Tornet, som från början var ett försvars- och förvaringsutrymme utan ingång, färdigställdes i början av 1400-talet. Kyrkan utvidgades med två korsarmar. Den norra år 1799 och den södra 1821. Kyrkan fick härmed sin nuvarande utformning.
	Första kyrkklockan göts 1556 och helgades åt aposteln Petrus. Under Gustav Horns krigståg 1645 i Skåne stals en stor klocka från kyrktornet och fördes till Markaryd i Småland. Den nuvarande lilla klockan är gjuten 1768 och den stora 1910. Den första orgeln byggdes 1859 av S Fogelberg. Den ersattes 1909 av en Åkerman-orgel. Nuvarande orgel från år 1965 byggdes av Troels Krohn. Medeltida kalkmålningar som förekommit i två lager, doldes av putsen. Vid en restaurering 1904 upptäcktes dessa målningar, vilka dock befanns vaara i mycket dåligt skick. Dopfunten, som är från 1100-talet, tillverkades i grå sandsten av Mårten Stenmästare. Dopfatet är ett holländskt mässingsarbete från år 1621. Dopljusstakarna från 1968 tillverkades av Helsingborgsarkitekten Widmark och skänktes av kyrkliga syföreningen.
	Predikstolen, som är rikt smyckad med relifer, är gjord av Statius Otto, Lubeck och skänktes 1630 av Tage Ottosen Thott, som då var ägare till Trolleholm Trollenäs. Han skänkte också en altartavla 1636. Den ersattes 1749 med en altaruppsats av Johan Ullberg, som samtidigt gjorde en dopfuntsbaldakin. Nuvarande altartavla är från 1934 och målad av Helsingborgskonstnären Hugo Jehlin. Serius Pastorum - Präststräckan
	I Reslövs kyrkas vapenhus finns två tavlor uppsatta med namnen på kyrkoherdar i Reslövs och Östra Karaby församling sedan 1600-talet. Vad kyrkoböckerna berättar - ett litet urval Genom noggrant förda kyrkböcker vet man idag mycket om socknens invånare och dess öden. Deras uppgifter är varierande. Det berättas om dop, begravningar om fattigvården. Om storpesten, som härjade i Reslövs församling år 1710. Sjukdomar, dysenteri, fläckfeber under 1700-talet samt kopporna i slutet av 1700-talet. Man tog upp kollekt i kyrkan för sjukvaktare och medikamenter. Vidare finns uppgifter om församlingens soldater som stupade under det stora Nordiska kriget år 1700. Men även mindre dramatiska händelser finns att läsa om; t ex lägermålsböter (böter för samlag utom äktenskapet), bråk, olyckor, skenande hästar, tiggarkärringar samt kloka gubbar och gummor, som hade en viktig uppgift att fylla i denna läkarbristens tid. Dokumenten förvaras numera i Lund, fr o m den tid då Skåne blev svenskt. Vill man gå längre tillbaka i tiden får man resa över sundet till Köpenhamn. På historiska muséet i Lund förvaras ett triumfkrucifix och rökelsekar från 1400-talet, som tillhör Reslövs kyrka.